Standardisering och stöd för klimattjänster för klimatanpassning

Förväntat resultat

Det framgångsrika förslaget kommer att stödja genomförandet av EU:s uppdrag för anpassning till klimatförändringar och den kommande europeiska klimatadaptationsplanen. Projekt förväntas bidra till samtliga av följande resultat: Metodiken för att identifiera, välja ut och konsolidera globala och regionala referensklimatdatamängder och scenarier utvecklas och deras konsekventa användning inom EU i relation till klimatadaptation stödjs. Standardisering och kvalitet på klimatjänster inom EU förbättras och deras användning ökar. Klimattjänster och bästa praxis används effektivt för att informera klimatadaptationspolitik och beslut.

Omfattning

Motivering: Eftersom klimatriskerna intensifieras ökar efterfrågan på skräddarsydda och effektiva klimatjänster. Trots deras ökande användning kan bristen på tillräcklig reglering äventyra kvalitetssäkring och konsekvens i klimatjänster, vilket leder till dåliga beslut, begränsad användning i politiken och underutvecklade marknader, vilket i slutändan resulterar i felanpassning. I sin kommunikation om hantering av klimatrisker tillkännagav Europeiska kommissionen sin avsikt att be europeiska standardiseringsorganisationer att utveckla nya standarder för klimatjänster och att överväga klimatadaptation i europeiska standarder för utformning av infrastruktur med en livslängd över 30 år. Detta ämne stödjer kommissionens kommunikation och syftar till att öka användningen av pålitliga, användarcentrerade och tillgängliga klimatjänster. Två nyckelmål riktas mot detta: 1) konsolidera och främja konsekvent användning av kvalitetssäkrade globala och regionala referensklimatdatamängder och scenarier, och 2) standardisera och effektivisera klimatjänstpraxis för att stödja informerat beslutsfattande och politikutveckling för klimatadaptation, med hänsyn till regionala och lokala särdrag samt kapacitetsbyggnadsbehov. Inom ramen för detta ämne omfattar standardisering tekniska, procedurmässiga och prestationsrelaterade standarder [1]. Projektets aktiviteter Förslagen bör adressera samtliga av följande mål: 1:a målet: referensklimatdatamängder och scenarier för standardiserade klimatjänster Förslagen bör bidra till processer som standardiserar klimatjänster genom referensklimatdatamängder och scenarier som ska användas i alla EU-medlemsstater och på olika skalor (kontinentalt, nationellt, regionalt). Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt konsekvens och harmoni mellan kontinentomfattande lösningar och utveckling på landsnivå där så är lämpligt. Arbetet bör omfatta samtliga av följande aspekter: Utveckla innovativa och robusta metoder för att iden

Insatsområden

• Utveckla innovativa och robusta metoder för att identifiera, välja ut, destillera och konsolidera konsekventa globala och regionala referensklimatdatamängder och scenarier med tillhörande osäkerheter som tydligt kommuniceras. Detta bör göras i nära samarbete med slutanvändare för att säkerställa deras operativa relevans och användbarhet i anpassningsbeslut inom hela EU. Dessa referenser bör baseras på lämpliga tillgängliga observationer, (re)analyser och simuleringar från de främsta EU- och/eller internationella initiativen (t.ex. CMIP, CORDEX, DestinE) med kvantifierbara och spårbara metoder;
• Den föreslagna lösningen bör inkludera en mekanism för regelbundna uppdateringar av de underliggande klimatscenarierna för att säkerställa att valda klimatprojektioner förblir i linje med de senaste uppdateringarna av emissionsscenarier och tillgänglig vetenskaplig information;
• Inkorporera ovanstående metoder och mekanismer i standardiseringen av klimatjänster.
• Stödja standardiseringen av klimatjänster med särskild hänsyn till sammansatta och andra komplexa klimatrisker över tidsmässiga (flera år till flera decennier) och rumsliga skalor (lokalt till regionalt);
• Främja och demonstrera användningen av pilotstandardiserade klimatjänster inom nyckelområden relaterade till anpassning, genom att bedöma och integrera kvalitetssäkrad klimatinformation i beslutsfattande. Detta bör vara i linje med anpassningsmålen i Parisavtalet och kan exempelvis inkludera: Processer och verktyg för klimatfinansiering för att stödja reglerade institutioner att uppfylla EU:s taxonomiförordnings anpassningsmål;
• Klimatresiliens för (offentliga och privata) investeringar i den byggda miljön och kritisk infrastruktur från design till leverans och användning;
• Andra sektorer (t.ex. hälsa, jordbruk, energi, vattenförvaltning, försäkring, naturmiljö) om detta är väl motiverat.

Vad detta betyder för städer och regioner

Utvecklar standardiserade klimatjänster för anpassningsfall — översätter rå klimatdata till användbara produkter för lokal och regional anpassningsplanering. Städer och regioner deltar som användarpartners tillsammans med klimatjänstleverantörer och EO-datacenter. Projekten är cirka 4,5 miljoner euro per bidrag; sista ansökningsdag 23 september 2026. Direkt integration med Copernicus C3S och CAMS är det typiska mönstret.