Att förstå och undvika felanpassning till klimatförändringar
Forskning om felanpassning — anpassningsåtgärder som slår fel — och utvecklar riktlinjer och verktyg för att förebygga och åtgärda detta.
Beskrivning
Förväntat resultat
Projektets resultat förväntas bidra till samtliga av följande utfall: Befintlig evidens om maladaptation hämtas in på ett omfattande sätt och ny kunskap genereras för införlivande i EU:s huvudsakliga databaser, såsom Climate-ADAPT eller portalen för EU:s uppdrag om anpassning till klimatförändringar; Ramverken för risk- och anpassningsbedömning förbättras genom en bättre integration av maladaptationsdimensionen; Riktlinjer och verktyg för förebyggande och korrigerande strategier mot maladaptation görs tillgängliga för anpassningsaktörer på relevanta nivåer och informerar utformningen och genomförandet av anpassningsstrategier och planer inom EU och medlemsstaterna.
Omfattning
Nya klimatdata, som visar på aldrig tidigare skådade temperaturer och extrema väderhändelser, understryker det akuta behovet av snabb, systematisk och omfattande anpassning för att hantera de ökande effekterna av klimatförändringar på alla naturliga och förvaltade system. Anpassning är dock nödvändig, men åtgärder som inte är fullt informerade kan slå fel och leda till allvarliga oavsiktliga konsekvenser eller kortsiktiga vinster som inte är hållbara. I detta sammanhang avser maladaptation anpassningsåtgärder som oavsiktligt leder till ökad risk för negativa klimatrelaterade utfall, inklusive via ökade utsläpp av växthusgaser eller luftföroreningar, socioekonomiska, biologiska mångfalds- och miljömässiga avvägningar, ökad eller överförd sårbarhet samt större social ojämlikhet. De flesta anpassningsplaner och genomförda åtgärder är relativt nya, så även om fall av maladaptation i ökande grad dokumenteras är evidensen fortfarande knapp och spridd, vilket de senaste IPCC-rapporterna bekräftar. Det finns ett behov av att lära av den ökande evidensen om maladaptation över sektorer och regioner, både i Europa och globalt, för att förebygga maladaptation i utformning och genomförande av policyer (t.ex. EU:s anpassningsstrategi). Åtgärder bör omfatta samtliga följande aspekter: Fördjupa förståelsen och identifieringen av drivkrafter som leder till maladaptation för ett brett spektrum av system, socioekonomiska och miljömässiga förhållanden. Analysen ska vara omfattande och beakta ett integrerat och systemiskt angreppssätt (inklusive insikter från samhällsvetenskap och humaniora (SSH)) kring orsaker och drivkrafter till maladaptation av mycket skiftande karaktär, såsom avvägningar och återkopplingar med andra prioriteringar och sektorer, bristfälliga beslutsfattande- och genomförandepraxis samt den inneboende osäkerheten och andra egenskaper i anpassningsprocessen. Analysen ska även integrera perspektiv från offentliga och privata aktörer samt slutanvändare, tillämpa ett intersektionellt angreppssätt och inkludera könsuppdelad data där det är relevant och möjligt. Kartlägga och analysera evidens för att identifiera och validera effektiva anpassningsmetoder som förebygger maladaptation och hjälpa till att identifiera maladaptiva metoder. Fallstudier bör användas för detta ändamål, för övervakning och utvärdering av anpassningsåtgärder, policyer och insatser på lokal, regional och nationell nivå samt från regioner och sektorer med olika karaktär och miljöförhållanden. Engagemang av slutanvändare uppmuntras för att säkerställa en robust och realistisk karaktärisering av maladaptationserfarenheter. Bland andra källor uppmuntras integrering av evidens från och för EU:s uppdrag om anpassning till klimatförändringar. Den insamlade evidensen och insikterna bör systematiseras och införlivas i EU:s huvudsakliga databaser.
Vad detta innebär för städer och regioner
Regioner och städer som redan har anpassningsplaner och vill kontrollera dem för oavsiktliga effekter; resultaten matas in i Climate-ADAPT och portalen för Anpassningsuppdraget. Ämnesbudget 18 miljoner euro; 3 bidrag förväntas; 5–6 miljoner euro per projekt. Öppnar 17 november 2026; stänger 4 mars 2027. Att upptäcka om en åtgärd fungerade eller förvärrade situationen kräver långa, konsekventa observationsserier — vilket Copernicus tillhandahåller.
Viktiga fakta
Sista ansökningsdag
4 March 2027, 17:00 (Brussels time)
Publicerad
Öppnar
Program
Överordnad utlysning
Total ram
Per projekt
Förväntade bidrag
Medfinansieringsgrad
Behörighet
Behöriga länder
Behöriga NUTS-regioner
—Behöriga organisationstyper
Min. konsortiestorlek
—Min. partnerländer
—Behörighetsanteckningar
Typ av åtgärd för detta ämne
HORIZON Forsknings- och innovationsåtgärder (HORIZON Åtgärdsbidrag baserat på budget).
Vem kan ansöka
- Alla juridiska personer (offentliga organ, privata organ, ideella organisationer, universitet, forskningsorganisationer, små och medelstora företag, stora företag) etablerade i en EU-medlemsstat (inklusive utomeuropeiska länder och territorier) eller i ett Horizon Europe associerat land.
- Listan över Horizon Europe associerade länder finns på EU:s portal för finansiering och upphandlingar.
Konsortieregel för detta ämne
Förslag måste lämnas in av ett konsortium bestående av minst 3 oberoende juridiska personer, var och en etablerad i olika EU-medlemsstater eller Horizon Europe associerade länder, varav minst en måste vara etablerad i en EU-medlemsstat.
Medfinansieringsgrad
- Forsknings- och innovationsåtgärder (RIA): 100 % av berättigade direkta kostnader + 25 % schablonbelopp för indirekta kostnader.
- Innovationsåtgärder (IA): 70 % av berättigade direkta kostnader (100 % för ideella juridiska personer) + 25 % schablonbelopp för indirekta kostnader.
- Koordinations- och stödsåtgärder (CSA): 100 %.
Tillämplig typ av åtgärd anges i ämnesposten på portalen för finansiering och upphandlingar.
Begränsningar och särskilda fall
- Fysiska personer är inte berättigade, förutom enskilda näringsidkare.
- Internationella organisationer och JRC är berättigade.
- Andra EU-organ kan inte delta.
- Finansiellt stöd till tredje part är tillåtet där ämnet uttryckligen medger det.
EU:s restriktiva åtgärder (TEUF artikel 29 / FEUF artikel 215) och EU:s konditionalitetsåtgärder (förordning 2020/2092) gäller. För närvarande utesluter detta ungerska allmänintressefonder etablerade enligt ungersk lag IX av 2021 (rådets genomförandebeslut (EU) 2022/2506).
Villkor för rymddata
Om projektet använder satellitbaserad jordobservation, positionering, navigering eller relaterade tidsdata och tjänster måste mottagarna använda Copernicus och/eller Galileo/EGNOS. Andra data och tjänster kan användas som komplement.
Klassificering
Tematiska områden
Aktivitetstyper
Rymdrelevans
Nivå B — rymdverktyg behövs implicit för att leverera utlysningens resultat.
Rymdtjänster
Källor
HORIZON-CL5-2027-01-D1-10
Inläst 20 september 2026
Relaterade möjligheter
Användarcentrerade och öppna innovationsinitiativ för att förbättra jordhälsa (Living Labs)
Etablerar användarcentrerade öppna innovationsinitiativ (Living Labs) för att förbättra jordhälsan på regional och landskapsnivå.
Demonstrera lösningar för att skydda och bevara kulturarvet från klimatpåverkan
Visar lösningar för att skydda kulturarvet från klimatförändringars påverkan (översvämning, värme, fuktighet, havsnivåhöjning).
Klimatanpassningsförmåga hos farbara inre vattenvägar
Förbättrar klimatresiliensen för farbara inre vattenvägar i EU-regioner.